På Självbildarna arbetar vi med målet att uttalet hos våra kursdeltagare ska bli så lyssnarvänligt som möjligt. Vi fokuserar på de delar av uttalet som är viktigast för att uppnå ett lättbegripligt tal. Den som efter kursen vill putsa vidare på sitt uttal och förfina det ytterligare är välkommen till vårt språk-labb.
Med målet att deltagarna ska uppnå ett funktionellt och lyssnarvänligt uttal arbetar vi efter modellen att:
• Veta vad jag ska lyssna efter som gör svenskan ”svensk”
• Lära känna mitt eget uttal av svenska
• Lyssna på svenska modersmålstalare
• Härma och överdriva
• Producera spontantal
• Lyssna på det egna uttalet
• Samt det viktigaste av allt: öva öva öva
Det visade sig i en studie av Boyd och Bredänge (2013) att uppfattningen av talarens språkliga kompetens, t.ex. ordförråd och grammatik, påverkades negativt av brytningsgraden. Våra kursdeltagare vittnar också om ett ifrågasättande av deras yrkeskompetens p.g.a. deras svenska uttal.
Vår erfarenhet är att det alltid går att förbättra sitt uttal. Det är dock en större utmaning att förändra det om man verkat länge på svenska och uttalet blivit befäst. Som alla förändringar kräver det både vilja och mod. Man måste orka befinna sig i en period av osäkerhet innan det nya uttalet känns lika bekvämt som det invanda sättet gjorde. En positiv effekt av uttalsträningen är ett de flesta av våra deltagare också upplever att de förstår talad svenska bättre.
Vi bygger vår pedagogik på den forskning som finns om uttal vid andraspråksinlärning av svenska.
Vissa former av brytning spelar ingen roll. Ett [u] eller [y] som inte har sitt precisa ljud stör inte kommunikationen. Andra fel stör betydligt mer.
Omkastning, utelämnande av stavelser, inskott av vokaler eller betoning av fel ord försvårar.
Exempel på omkastning och utelämnande av stavelser är när flygplatsen blir flygplasten och arbetsförmedlingen blir arbetsmedlingen. Inskott av vokaler är exempelvis när förbindelse blir förbinedelse.
Betydelsen skiftar i svenskan beroende på vilket ord som betonas; jämför
t. ex. ”Jag ska gå och fika” med ”Jag ska gå och fika”.
Förlängning av fel språkljud kan också skapa förståelsesvårigheter. Om man pratar om någon trevlig person med uttalet av kort [u] och långt [s] blir det rätt – han är bussig. Kastar man om relationen mellan vilka ljud om förlängs till långt [u] och kort [s] blir personen istället buusig.
Den forskning som finns om uttalsträning för talare av svenska som andraspråk (L2) visar ganska entydigt att undervisningen bör gå från fokus på helhet till fokus på enskilda delar. Nyckeln till svenskt uttal finns i prosodin.
Prosodi kan definieras som språkets temporala aspekter, intonation och dynamik. Med detta menar man bl.a. längden på stavelser och ord i förhållande till varandra samt talets melodi.
Kjellin (1978, 2002) och Thorén (2014) anser att undervisningen bör ske från prosodi till stavelse och vokalljud.
Kjellins regler kan sammanfattas såhär:
1. Betona rätt ord i satsen
2. Betona rätt stavelse i orden
3. Förläng rätt språkljud i den betonade stavelsen
Dessa stämmer väl med Thoréns begrepp basprosodi.
Basprosodi innebär att ett eller flera ord i frasen betonas. I det betonade ordet betonas en stavelse, i stavelsen förlängs vokalen eller den närmast följande konsonanten.
Kjellins och Thoréns prioriteringar stämmer väl överens med Självbildarnas erfarenhet av vad som ger bäst effekt vid uttalsträning.
Självbildarna arbetar efter denna forskning. I undervisningen ligger fokus på att hitta rätt rytm och intonation i språket samt att kunna förlänga rätt språkljud. Därefter kommer arbetet med fonologiska särdrag. Vår pedagogik har som mål att deltagarna ska få ett funktionellt och lyssnarvänligt uttal.
2016-05-23
Harald Emgård
Boyd, S. och Bredänge, G. (2013) Attityder till brytning – exempel på utländska lärare i skolor. Ur Thorén, B. (2014) Svensk fonetik för andraspråksundervisning. Vulkan s. 5
Kjellin, O. (1978) Svensk prosodi i praktiken: Instruktioner och övningar i svenskt uttal. Uppsala, Hallgren & Fallgren Studieförlag AB
Kjellin, O. (2002) Uttalet, språket och hjärnan: Teori och metodik för språkundervisning. Uppsala, Hallgren & Fallgren Studieförlaget AB
Thorén, B. (2014) Svensk fonetik för andraspråksundervisning. Vulkan
Thorén, B. Hemsida (www.bossethoren.se)